Bällstaån

Bällstaån vattenspegel.
Foto: Lars Ekdahl.

Idag, 22 augusti 2015, såg jag en bäver, eller var det en utter? Den sam förbi när jag satt på balkongen. Trots den tvivelaktiga vattenkvalitén så känns det ända ganska bra att den ville komma hit.

Lars Ekdahl

Bällstaåns vattenkvalitet

Jag har fått ditt mail och ska försöka svara på din fråga rörande Bällstaåns vattenkvalitet och vad Sundbybergs stad gör för att förbättra den. Först lite bakgrund:

Bällstaån är en av få åar som finns kvar i Stockholmsområdet. De flesta andra vattendrag har genom åren försvunnit genom kulverteringar och bortledning av vatten i dagvattensystem. Det stämmer att Bällstaåns vattenkvalitet inte är god. Det beror på många olika saker. Bällstaån och Igelbäcken, som också rinner genom Sundbyberg, har helt olika förutsättningar för att nå en god vattenkvalitet.

Mycket av vattnet i Bällstaån kommer ifrån bebyggda områden, såsom bostadsområden, industriområden, gator och stora trafikleder. Vattnet från hårdgjorda ytor rinner av snabbare än vatten från gräs- och skogsmark och hårdgjord mark kan inte ta emot och infiltrera – och därmed naturligt rena -dagvattnet (regn- och smältvatten).

Dagvatten från industriområden och trafikleder innehåller mer föroreningar än vatten som rinner över naturmarker. De största tillflödena till Bällstaån från bebyggda områden kommer från tre stora dagvattenledningar, en i början och två i slutet av kulverteringen under Spånga centrum. Två stora industriområden ligger inom Bällstaåns avrinningsområde, Lunda och Bromsten, och trafikdagvatten från bland annat E18 belastar Bällstaån.

Så, vad gör vi för att förbättra Bällstaåns/Bällstavikens vattenkvalitet (egentligen gränsar Sundbyberg främst mot Bällstaviken, Bällstaån mynnar just nedströms Solvalla)?

Bällstaåns avrinningsområde delas av tre kommuner. De största delarna tillhör Järfälla och Stockholm, medan Sundbyberg har en mindre del nära mynningen. Solna kommun omfattar en del av Bällstaviken men ingår inte i avrinningsområdet (den yta från vilket vatten rinner till ån). Representanter för Järfälla kommun, Stockholms stad, Sundbybergs stad, Solna stad, Stockholm Vatten AB, Solna Vatten AB och Länsstyrelsen i Stockholms län har i många år samarbetat kring mål och åtgärder för Bällstaån.

Undersökningar genomförs, bland annat tas vattenprov en gång i månaden i Bällstaåns mynning och mer omfattande vattenprovtagning längs Bällstaåns tillopp ca vart femte år.

Miljötillsyn; kommunerna bedriver tillsyn över miljöfarlig verksamhet och kan vid behov ställa krav på skyddsåtgärder

Fel i ledningsnät; avloppsledningar kan vara felkopplade eller läcka. Undersökningar och underhåll av ledningsnät sker kontinuerligt. Pumpstationer förses med larm och reservkraft, för att minska riskerna för bräddning ut i ån. Genom att Sundbyberg för många år sedan byggde ”Underverket” (en avloppstunnel från centrala Sundbyberg som tar omhand såväl spill- som dagvatten) under Bällstaviken vidare till Bromma reningsverk byggdes tre tidigare pumpstationer längs Bällstaviken bort och risken för bräddning ut i Bällstaviken minskade avsevärt.

Dagvattenhantering – vid ny exploatering och planläggning är målet att så mycket dagvatten som möjligt ska omhändertas lokalt, dvs kunna fördröjas och infiltrera i marken. Sundbybergs stad arbetar med en grönytefaktor om 0,5 eller 0,3 som ska vara uppfylld vid ny exploatering. En grönytefaktor kan sägas vara ett mått på fastighetens grönska och förmåga att omhänderta dagvatten.

Sanering av förorenad mark; i takt med att det byggs på gammal industrimark – bland annat i centrala Sundbyberg – saneras marken innan bostäder byggs. Det gagnar på sikt Bällstaåns/Bällstavikens vattenkvalitet.

Som du förstår är det ett träget arbete att försöka förbättra Bällstaåns vattenkvalitet, men vi är många som försöker.

Med vänlig hälsning
Pia Ekström
Miljöhandläggare
Stadsbyggnads- och miljöförvaltningen
Sundbybergs stad
(Pia Ekström har gett sitt tillstånd att publicera detta mejl).

Länkar

Bällstaån och Bällstaviken – Sundbybergs stad

Fakta om Bällstaån – Stockholms stad

Från farled på 1000-talet till rännil på 2000-talet.

Rulla till toppen